danieljohnson

Jag kommer från Vimpeli i Finland. Mina föräldrar bor kvar där. Det är skitlångt dit. Från var som helstifrån. Det var ett väldigt bra ställe att vara barn på och växa upp i, med en massa natur, en massa vänner, en massa sport och andra aktiviteter. Men sen tog det stopp nånstans i gymnasieåldern. Det fanns inget att göra. Det fanns inget man kunde göra för alla känner alla och alla känner i alla fall vems dotter man är, så allt man gjorde, hörde föräldrarna förr eller senare. Men nu är det jätteskönt att åka tillbaka. Jag skulle kunna bo där. Om det fanns jobb där och om man inte var så långt borta från precis allt och alla.

Från båten i Åbo till frukoststället i Aura tar det ungefär en halvtimme. Därifrån till mina föräldrar tar det väl typ 5 timmar. Vi brukar stanna halvvägs antingen hos min syster eller hos en av mina barndomsvänner. Och sen fortsätter vi vidare. Den här gången stannade vi hos Susanna, min vän. Som alltid var det urskönt att träffas igen och som alltid hade det gått alldeles för lång tid sen förra gången. Där är det bra att stanna, för man får alltid så god fika:) Och barnen trivdes med varandra den här gången också trots språksvårigheter.


Efter stoppet var alla hur pigga som helst. Eller?


Marc roade sig med att ta en massa bilder från vägen. Ögonblicksbilder från min Finland genom amerikanska ögon.







Och så är vi äntligen framme, från farmors röda stuga är det bara 5 kilometer kvar till mina föräldrars hus.