Daniel with gills
Daniel har gått i simskola nu 7 av 8 gånger. Han har inte klagat en endaste gång. Det här, mina damer och herrar, är en historisk händelse. Tidigare har vi testat karate och fotboll, men de var inte hans cup of tea.
Det är skitkul att se på barnen när de övar på och hur de blir duktigare för varje dag. Daniel kämpar tappert och blir bättre han också. Men han kan glömma bort smådetaljer ibland såsom att använda benen och armarna samtidigt. Så antingen sjunker benen eller också sväljer han vatten stup i kvarten. Det är tur att de har armpuffar och vingar som ser till att han inte sjunker till botten. De skiftar mellan lilla och stora poolen och det tycker Daniel är "asgrymt". Det är roligt att se på när han simmar för han gör en massa härliga miner när han kämpar framåt. Man vet inte om han ler eller grimaserar. Han verkar inte heller bry sig om att andra barn simmar förbi honom med en elegant stil. Han kör sin egen stil med metoden ju mer det skvätter, desto snabbare går det. Hans metod håller förstås inte alls, men han simmar lyckligt vidare i sin takt och grimaserar/ler medans han kämpar för att avancera tio centimeter.
Simläraren är en äldre man som är sträng men omtyckt. Han har lärt sig barnens namn nu efter två veckor och använder Daniels namn flitigt. "Här är jag, Daniel, titta på mig." "Använd benen, Daniel, ANVÄND BENEN." "Daniel, fokusera framåt." Jag önskar att simläraren hade anledning att använda Daniel i andra sammanhang också, som han gjorde med Agnes idag:" Titta nu hur duktig Agnes är, hon använder ben och armar samtidigt och jobbar framåt. Precis så ska man göra." Agned demonstrerar väldigt fint och simmar lika mjukt och elegant som en svan. Min son kan kanske inte använda benen och armarna samtidigt, men han är bäst på grimaser.:)
I morgon är det avslutning för simskolan. Barnens hela familj är bjuden på avslutningen. Barnen ska få en tiominuters pass med läraren och sen ska familjen få plumsa i. Eftersom Marc är ryggskadad, så blir det jag som ska representera familjen. Jag tar kanske med mig Isabella, men har lite ångest över att behöva ha koll på en miljard håll med både hyperaktiva Daniel i bassängen och superentusiastiska Isabella som älskar vatten över allt annat i bassängen. Och så ser jag inte fram emot kisspoolen. Hoppa där i efter att typ 30 barn har varit där känns så där. Jag tror det kommer att finnas många ställen med liiite varmare vatten. Blääks.
Simskolan avslutas sen med diplomutdelning och Daniel har klarat av två simmärken; Krabban och Baddaren. De köpte jag idag och ska ge till Daniel i morgon. Jag tror han kommer att blir riktigt stolt över sig själv. Och som han sa till mig idag:" mamma, du tror alltid rätt." Word.
