Edward Scissorhands
Igår när jag hämtade Daniel från skolan, var han för ovanlighetens skull inte i en vattenpöl, sandlådan eller i skogen. Han var inomhus. Han spelade kort med några kompisar och en fröken. Hans korta, ganska nyklippta frisyr hade blivit ännu kortare på sina ställen, någon hade klippt bort stora hårtussar och lämnat en ojämn, hackig "frisyr" efter sig. Daniel tyckte det var lite roligt, jag å andra sidan, tyckte inte det var roligt nånstans.
Först fick jag inget svar från Daniel på vad som hade hänt. Fröken hade inte ens märkt något, men vaknade till liv när jag visade frisyren. Daniel berättade lugnt och sansat att en kille i klassen hade klippt hans hår som om det är något som händer varje dag. Jag fick inte mer ur Daniel och fröken stod där handfallen, så vi åkte hem med Bella. Sen åkte Daniel och jag raka vägen till en riktig frisör och klippte håret ordentligt. När vi sen kom hem, tyckte Marc att det var mesigt klippt och tog fram hårtrimmern och nu är Daniels fina frisyr ungefär 2 millimeter långt och fortfarande ojämnt och hackigt.
Jag ringde klasskompisens mamma för att berätta vad som hänt. Det är ju inte så farligt när vi ändå bara pratar om hår som klippts, alla fingrar är i behåll och inget blod har spillts och så hade killarna uppenbarligen någon sorts överenskommelse, så ingen kom till skada på något sätt. Men jag skulle vilja veta det om Daniel gjorde något liknande. Vi skrattade åt situationen och hon skulle prata med sonen och så bad hon om ursäkt å sin sons vägnar. Vad mer kan man göra som förälder?
Nu på morgonen berättade fröken som öppnade fritids vad som egentligen hade hänt. Daniel och några andra killar hade lekt nära vägen vid några träd och lekte att de kokade nässelsoppa. En nyckelingrediens i nässelsoppan är -som alla vet- människohår. En av killarna har haft frisörambitioner och erbjöd sig att vara den som klipper de andras hår. Så han klippte iväg några tussar från två killar och -vips- så hade de alla ingredienser. Var de fick saxen ifrån vet jag inte. De här sjuåringarna är ibland så stora och "vuxna", men såna här saker påminner oss föräldrar om hur små de fortfarande är. Daniel har förhoppningsvis lärt sin läxa; han får inte klippa någon annans hår och ingen annan än en riktig frisör (eller förbannad pappa) får klippa hans.
I bilden låtsasgråter Daniel, låt dig inte luras av detta. Sekunden efter ville han se bilden i kameran och skrattade åt sin egen skådespelartalang.
