Run

Jag springer nu mina två varv runt Brosjöns motionsslinga varannan dag. Det går upp och ner, men det börjar bli lättare för varje gång. Jag springer fortfarande i snigelfart och försöker hårt att hålla min löpning som min egen och inte blanda in några andra eller deras prestationer på vad jag gör. Det är inte alltid lätt.

Häromdagen när det var en riktigt varm och kvav dag, hade jag en mindre bra dag på löpspåret. När jag var nästan klar med första rundan blev jag omsprungen av en annan löpare. Han hade ett gasell-likt löpsteg och högt tempo och såg väldigt fräsch ut. Jag ville genast öka tempot, men förstod att det inte skulle hålla hela andra varvet. Killen hade löparlinne på sig och tajta löparbrallor. Han kunde förmodligen knäcka nötter med sin tajtatajta rumpa. Jag å andra sidan hade det tungt just då. Sprang i min snigelfart, svetten sprutade till höger och vänster, mitt ansikte kunde ha lyst upp det mörkaste mörkret i rött sken och jag tvivlade på att jag skulle orka ett varv till. Här kommer envisheten till bra användning. Jag fortsatte till andra varvet och tvingade mig runt. Orkade dock inte sista uppförsbacken och var tvungen att gå i några hundra meter, men gav inte helt upp utan började springa sedan igen och sprang klart till slutet.

Målen med springandet är de här:
1. Få bättre kondition
2. Gå ner i vikt ca 5 kg
3. Tre varv = 7,5 km innan vintern.
4. Fyra varv = 10 km innan nästa sommar
Forsättning följer...

Kommentarer
Postat av: Åsa

Vad duktig du är!



Jag har fortfarande inte kommit igång med att springa. Jag gjorde det en gång, men en andra gång har uteblivit.



Kör du tills du storknar eller varvar du med gång?



kram

Åsa

2012-07-30 @ 15:22:18
URL: http://kilojakt.blogspot.se
Postat av: Hanna

Tack Åsa! Det är ju du som inspirerat mig, så tack ska du ha:)

För mig handlade det om insikten av att det inte måste gå så snabbt när jag springer. Och så om underlaget, det är bra mycket skönare att springa på motionsslingan än på asfalt.

Förut powerwalkade jag enbart, sen kunde jag springa från den här lyktstolpen till tre lyktstolpar framåt. Men där kom det där med farten in igen, jag sprang för fort.

Nu varvar jag på en gång. Det är fortfarande mycket övertyga mig själv om att det visst går, att kroppen visst orkar och att de andra som susar förbi inte spelar någon roll för det är min prestation som är viktig. Och så får jag påminna mig själv om att tiden inte är viktig och att jag inte behöver sätta personligt rekord varje gång (Runkeeper är bra, men jag vill ju förbättra från föregående gång hela tiden...)

Kämpa vidare! Du med din kämparanda och beslutsamhet kommer att knäcka löparkoden förr eller senare. Brosjön rekommenderas varmt:)



Kram

Hanna

2012-07-31 @ 17:31:03
URL: http://danieljohnson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0